martina tänker...

.. på en kompis, en kompis som stog mig så nära en sommar, en kompis som jag var med säkert en hel sommar med, men som plötsligt bara försvann. inte bokstavligen försvann, men helt från mina tankar. jag ser ditt hus, jag ser din profil på facebook, jag ser din blogg osv. men jag känner inge mer, jag älskar dig. de gör jag ! men jag har hört så många konstiga (men sanna) rykten om dig, du är inte den kompisen jag kände den sommaren (lite före och mycket efter också). but I still love you

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0